Förtryck och våld i hederns namn får allt större uppmärksamhet i svensk media. Det är över 15 år sedan Fadime Şahindal mördades av sin far, två månader innan sin död stod hon i riksdagen och sa ”vänd dom inte ryggen” och syftade på alla flickor och kvinnor vars liv begränsas i hederns namn. Tyvärr får man nog säga att det är just det vi gjort – vänt dom ryggen.
Länsstyrelsen i Östergötland har sedan år 2003 ett uppdrag från regeringen att förebygga hedersrelaterat våld och utgår i sitt arbete från mänskliga rättigheter, konventionen om barns rättigheter, kvinnokonventionen och svensk lagstiftning. Deras resurscentrum uppger att mörkertalet när det gäller hedersrelaterat förtryck och våld i Sverige är mycket högt. Deras webbsida hedersfortryck.se är en informationssida för alla som kommer i kontakt med olika former av hedersrelaterat våld och förtryck. Där redogör man bl.a. för det hedersrelaterade våldets och förtyckets uttryck, kollektivistiska strukturer och konsekvenser av att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck:
Kollektivistiska strukturer
”Att leva i ett kollektivistiskt sammanhang kan innebära att det finns förväntningar och/eller krav på att sätta familjens, släktens eller ett ännu större kollektivs intressen framför sina egna intressen. Det innebär att individerna kan tvingas göra avkall på sina grundläggande mänskliga rättigheter. Den som inte gör det kan riskera att övertalas, pressas eller bestraffas fysiskt eller psykiskt. Något centralt som många gånger inte är en individs eget val är till exempel valet av partner som är familjens eller ett större kollektivs angelägenhet.”
Konsekvenser av att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck
”Både att anpassa sig och att göra motstånd mot normer kopplade till heder, skam, sexualitet, kön, makt och sociala relationer har en inverkan på den drabbades fysiska och psykiska hälsa, både på kort och på lång sikt. Det kan handla om direkta fysiska skador av misshandel och övergrepp men också olika fysiska och psykosociala symtom som en konsekvens av att leva med maktlöshet, rädsla, skam och skuld.”
Vi moderater har många konkreta förslag på hur vi ska kunna komma tillrätta med hedersvåld och förtryck. Vi kommer aldrig att acceptera att vi har parallella samhällen där en del av den svenska befolkningen lever i frihet, medan vi har andra platser där kvinnor separeras och förvägras sina mänskliga rättigheter.
Kvinnor i vissa förorter utsätts för trakasserier. Trakasserier som sker för att de inte följer informella regler om klädsel och livsstil som män i deras bostadsområde satt upp. Flickors och kvinnors livsval begränsas av deras familj och deras släktingar, de får inte klä sig hur de vill, inte röra sig fritt i samhället och inte heller gifta sig med vem de vill.
Vi moderater anser att alla de som invandrar till Sverige behöver en riktigt bra samhällsinformation och den måste bli obligatorisk på riktigt. Idag har endast en tredjedel av nyanlända inskrivna i arbetsförmedlingens etableringsuppdrag, i 18 månader eller längre, deltagit i samhällsorientering. Vi måste vara tydliga med att svensk lag och mänskliga rättigheter gäller alla, det finns inga undantag oavsett vilken religion man har eller vilken kultur man kommer ifrån. Samhällsinformationen bör avslutas med ett test och den som inte klarar det ska gå om kursen.
Vi behöver bättre statistik när det gäller hedersbrott och hedersproblematik så att vi kan följa utvecklingen och se om de åtgärder som sätts in har effekt. Polisens närvaro i aktuella områden måste också ökas, liksom polisens kunskap om hedersförtryck och patriarkala strukturer. Vi moderater har föreslagit att gränsen för när utvisning ska kunna utdömas sänks till sex månaders fängelse. Det är viktigt för frågan om hedersförtryck, fler som döms för hedersbrott kan då utvisas.
Vi behöver också, precis som i Norge, diskutera frågan om niqab, burka och slöja, framförallt när det gäller barn. Att flickor och kvinnor tvingas täcka hår och kropp kommer från en värdegrund om heder, skam och sexualitet, är det rimligt att barn ses som sexobjekt och tvingas täcka håret och gå i heltäckande kläder? Kvinnor som utsätts för hedersförtryck vittnar om att kraven på att täcka sin kropp och sitt hår är en inte oväsentlig del av själva förtrycket. Det är en svår fråga men vi får inte tveka att ta diskussionen. Vi moderater vill utreda ett slöjförbud i grundskolan.
Vi får inte vända ryggen åt de flickor och kvinnor som utsätts för hedersrelaterat förtryck och våld.
Moderatkvinnorna i Karlskrona
Emina Cejvan, Annika Hansson, Sigrid Johansson, Lindy Olofsson